Ångesten smyger sig fram

Sommaren är över, jag har två veckor kvar att jobba.
Inte ens det, en vecka blir det nog sammanlagt.

Och jag har inget annat jobb till höst, som vanligt, tredje gången gillt.

Jag fattar inte hur jag ska kunna överleva nu, med lägenheten och allt. Jag kommer på riktigt gå under om jag blir tvungen att flytta hem igen. Det är något som jag inte kommer klara av.

För att få ett jobb behöver man erfarenhet, man får erfarenhet av ett jobb.
Den onda cirkeln har startat och jag känner att axlarna blir tyngre och tyngre.

Nästan alla mina sparpengar är slut eftersom jag inte får min lön. Min lön som jag skulle haft i maj.
Mina sparpengar som jag hade tänkt att resa för eller dylikt har jag fått ta till min hyra och för att ja, helt enkelt kunna köpa mat så att jag inte typ, dör?

Jag väljer att skriva just nu i denna stund för jag tror inte att dom flesta med jobb kan tänka sig hur det är att i princip jobba gratis.
Jag jobbade 253 timmar i maj och har inte fått ett öre av den lönen.
253 är många timmar, och jag hade redan planerat hur jag skulle göra med den lönen, hur mycket jag skulle lägga undan och spara osv.

Jag är inte med i facket eller ens anställd så jag kan inte heller vända mig till någon, förutom polisen men vad kan hända? Jo, jag blir förmodligen ovän med min chef och får inga pengar alls.

Personligen så ligger jag back med en hyra och är "skyldig mig själv" jävligt mycket pengar, förmodligen kommer jag inte kunna betala tillbaka mig själv och jag får helt enkelt skita i mina sparpengar och försöka få ett jobb innan dom är slut, för när dom är slut så är jag helt körd.

Jag vet inte alls hur många som läser min blogg eller så men jag uppmanar dom som gör det att aldrig någonsin ta ett jobb utan att skriva ett avtal, eller nåt liknande.
Jag har inte gjort det och jag får ju tydligen lida för detta.

Jag känner mig rätt kränkt när det gäller min chef, känns som att man inte ska behöva vända sig till soc för att man inte får sin lön.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra heller, ryter jag ifrån så kan det hända att jag blir blåst, är jag för snäll (som jag är nu) skjuter hen upp det och tar ännu längre tid.

Helt ärligt, varför ta in någon som ska jobba åt en när man inte har råd att betala? Det är helt sjukt detta, och jag hoppas aldrig att jag behöver ha det såhär igen.

Jag är fruktansvärt frustrerad och förbannad, får ångest och panik över hur fan jag ska överleva.

Jag ska aldrig mer sätta mig i denna sitsen igen.

RSS 2.0